Det mesta inom träning är bra så länge det känns okej i kroppen. Allt är bättre än ingenting!

Det behöver inte handla om tre timmar i veckan på ett gym. Dagliga promenader och vardagsmotion räcker långt.

För den som utvecklat cystnjurar är däremot inte alla sporter lämpliga. Det gäller aktiviteter där det finns risk för kraftig kroppskontakt eller slag mot njurarna och cystorna (t ex boxning, brottning, ishockey) eller hopp och andra rörelser som skakar om kroppen kraftigt. Även tunga lyft bör undvikas.

Ta pauser i stillasittandet

Ny forskning visar att det inte bara är viktigt att motionera och hålla igång, det är lika angeläget att minska tiden av stillasittande. Långvarigt stillasittande innebär hälsorisker – oberoende av övrig fysisk aktivitet. Det räcker alltså inte att gå på gym tre gånger i veckan, om övriga timmarna tillbringas i tv-soffan. Stillasittande gör musklerna inaktiva, energiomsättningen minskar och risken för diabetes och hjärt- kärlsjukdom ökar.

 

Rådet är att gå upp och röra på sig minst en gång varje timme

Stillasittande kan vara tid framför TV och datorer, att sitta och läsa eller prata, att transportera sig. Svenska och internationella studier visar att vuxna sitter i snitt 7-8 timmar per dag, hälften av den tiden framför TV:n. Rådet är att gå upp och röra på sig minst en gång varje timme. Det positiva är att det inte krävs långa pauser för att kicka igång muskler och ämnesomsättning, några minuter räcker. Men pausrörelserna bör involvera stora muskelgrupper i  ben och/eller armar, till exempel raska steg runt rummet med svängande armar, knäböj eller att gå upp och ner i trappan.

Fundera också över hur tiden av stillasittande kan minskas.

 

fördjupning

rekommenderad träning
vid njursjukdom 

Fysisk träning på recept – rekommendation vid njursjukdom

FYSS sammanfattar hur fysisk aktivitet kan användas för att förebygga och behandla olika sjukdomstillstånd. Boken är skriven av experter inom olika medicinska specialiteter och ska sprida kunskaper till hälso- och sjukvården samt företagshälsovården.

Personer med kronisk njursjukdom har samma förmåga som friska att förbättra sin fysiska arbetsförmåga, kapacitet och muskelfunktion. Det gäller, enligt flera studier, oavsett var i sjukdomsutvecklingen personen befinner sig. Detta framgår av FYSS kapitel om njursjukdom.

Kroniskt njursjuka behöver träna regelbundet för att motverka nedgången i aerob förmåga (långvarig och högintensiv träning med krävande syreupptagningsförmåga), muskelstyrka och uthållighet.

Utebliven fysisk träning kan föra med sig att man inte orkar och förmår behålla ett tillfredsställande aktivt och socialt liv. Livskvaliteten kan bli kraftigt försämrad. Vuxna med kronisk njursjukdom har en ökad risk för kardiovaskulära sjukdomar, denna risk stiger ytterligare vid inaktivitet. Sämre fysisk hälsa kan även innebära att individen inte bedöms klara av en framtida njurtransplantation. Hos den som genomgår en njurtransplantation ökar den fysiska aktivitetsnivån spontant. Men det krävs fysiska träningsinsatser för att trigga igång en sådan normalisering. I FYSS poängteras att patienter med cystnjure inte bör utföra övningar med hopp eller sådana övningar där buktrycket ökas. Anledningen är att det ger ökad risk för mekanisk njurskada.