blodtryck_illu-01

Att sänka högt blodtryck

Normalt varierar blodtrycket över dygnet. När du vaknar på morgonen är trycket lite lägre än på kvällen. Vid fysisk ansträngning eller stress ökar trycket, men så snart du vilar eller kopplar av går trycket ner igen.

Det här är helt normala variationer som alla har. Högt blodtryck är ett problem först när blodtrycket, när det mäts i vila, är förhöjt. Förhöjt blodtryck är vanligt vid cystnjuresjukdom. Många patienter har högt blodtryck tidigt, som regel redan då njurarna fortfarande fungerar normalt. Ett förhöjt blodtryck ger sällan några symtom och behöver därför kontrolleras även om man känner sig ”frisk”. Obehandlat högt blodtryck kan vid cystnjurar påskynda sjukdomens utveckling.

Vid njursjukdom är gränsen för normaltryck lägre

Ett förhöjt blodtryck är ett övertryck högre än 140 mmHg och/eller ett undertryck högre än 90 mmHg (140/90). Vid vissa sjukdomar, som t ex diabetes eller cystnjurar drar man gränsen lägre och då vill man gärna behandla patienter redan när blodtrycket överstiger 130 mmHg eller ibland ännu lägre. Det finns många läkemedel som kan användas för att behandla högt blodtryck, och läkaren tar in många aspekter för att välja det som är bästa valet för dig. Det viktiga är att få hjälp att få ner blodtrycket till en bra nivå.

 

fördjupning

Läs mer om blodtryckets
påverkan 

Därför sliter högt blodtryck på njurarna

Högt blodtryck är egentligen inte en sjukdom. Det är mera ett tillstånd som i det långa loppet orsakar slitage och skador på kroppens organ. Oftast känner man inga som helst symtom av det förhöjda trycket, utan det är först när man mäter det, t ex med en manschett under ett läkarbesök, som man upptäcker det. Blodtrycket anges med två siffror, exempelvis 120/80 mmHg. Den första siffran (övertrycket, eller det systoliska trycket) motsvarar det tryck som uppstår i blodkärlen när hjärtat drar ihop sig och blodet trycks ut i blodkärlen. Den andra siffran (undertrycket, eller det diastoliska trycket) är det tryck som kan mätas i systemet när hjärtat är avslappnat, alltså mellan två slag.

Hur högt blodtryck man har avgörs till stor del av hjärtats förmåga att pumpa ut blodet; dels hur kraftigt hjärtat kan pumpa och dels hur ofta det slår (pulsen). Men, blodtrycket är också beroende av hur stort motstånd man har i sina blodkärl. Motståndet bestäms av graden av sammandragning i blodkärlssystemet. Alltså, när blodkärlen drar ihop sig, ökar motståndet och trycket stiger. Blodkärlen kan vara mer eller mindre sammandragna beroende på många olika faktorer, men stress och åderförfettning (ateroskleros) är två viktiga orsaker till att kärlen drar ihop sig. Den tredje faktorn som avgör blodtrycket är blodkärlens vätskevolym, dvs hur stor blodvolymen är. Har man ett överflöd av vätska i kroppen och blodkärlssystemet så kommer trycket i systemet att vara högre än om systemet innehåller mindre vätska. Så ska vi summera det hela kan man säga att blodtrycket beror på:

1. Hur mycket blod hjärtat pumpar
2. Hur sammandragna våra blodkärl är
3. Hur mycket vätska vi har i våra blodkärl

 

Trycket får vara högt ibland – inte hela tiden

Normalt varierar blodtrycket över dygnet. När man vaknar på morgonen är det lite lägre än på kvällen. Vid fysisk ansträngning eller stress ökar trycket, men så snart man vilar eller kopplar av går trycket ner igen. Det här är helt normala variationer som vi alla har. Högt blodtryck är ett problem först när blodtrycket, när det mäts i vila, är förhöjt. Ett förhöjt blodtryck är ett övertryck högre än 140 mmHg och/eller ett undertryck högre än 90 mmHg (140/90). Vid vissa sjukdomar, som t ex diabetes eller cystnjurar drar man gränsen lägre och då vill man gärna behandla patienter redan när blodtrycket överstiger 130 mmHg eller ibland ännu lägre.

Njurarna hjälper hjärtat – så länge de orkar

Njurarna spelar en viktig roll för regleringen av vårt blodtryck, dels genom att det är njurarna som styr hur mycket vätska vi har i vårt blodkärlssystem och dels genom att den kan utsöndra hormon som påverkar hur sammandragna våra blodkärl är. När blodtrycket stiger i kroppen (oavsett orsak) kompenserar njurarna för detta genom att filtrera mera blod och utsöndra mer urin och samtidigt minska produktionen av de hormon som drar samman blodkärlen. Då sjunker trycket. Men, om njurarna av någon anledning inte kan svara på blodtryckshöjningen (det kan t ex vara att njurarnas blodkärl är förkalkade eller att cystor ”tar plats” och försämrar filtrationen) med en ökad filtration, då ökar trycket i hela systemet.

Lägre tryck skonar njurarna

Även om högt blodtryck i sig inte ger några symtom, kan det få många allvarliga följder. Det höga trycket ”sliter” på hjärtat och andra organ, inte minst njurarna. Om det höga blodtrycket inte behandlas och sänks kan det med tiden orsaka bestående skador. Risken att drabbas av hjärtsvikt, njursvikt och stroke är betydligt större hos de som har ett förhöjt blodtryck. Det är därför det är så viktigt att man tidigt upptäcker ett förhöjt blodtryck, får behandling, och sedan är noga med att ta sin blodtryckssänkande medicin.

För dig som lever med cystnjurar är det särskilt viktigt att hålla blodtrycket på en så normal nivå som möjligt. Dels orsakar sjukdomen en tryckstegring i sig självt och dels finns det vetenskapliga studier som visar att de som har ett lägre blodtryck tidigt i livet behåller sin njurfunktion under längre tid än de som har ett högre blodtryck.